Svenska 9c · Uncategorized

Åk 9 Formellt språk 

Vad är en aktiv sats?

”Aktiv sats” är en kommunikation som beskriver att någon eller något gör en handling eller befinner sig i ett tillstånd.

Jag målar stolen.

Fler exempel på aktiva satser:

  • I går sprang Lars fort i skogen.
  • Vi hämtar barnen.
  • Sten byggde staketet.
  • Varje dag klipper Nils gräset .
  • Vi har hyrt en film.
  • Han är alldeles lugn.
  • Vem har tagit min bil?

Vad är en passiv sats?

”Passiv sats” är en kommunikation där det som blir utsatt för handlingen blir subjekt.

Bordet har målats av Nils.
Sedan drogs båten upp på land.
Morötterna gillades av Greta.

Du använder vissa ord för att beskriva någon eller något som utför handlingen i en sats. I en passiv sats sätter du dessa ord sist.

 

Exempel på passiva satser:

  • Båten har målats.
  • Badrummet hade städats av mamma.
  • Träden kommer att beskäras av Birgitta.

Man kan flytta viktig information till höger i svenska satser genom att göra ett objekt i en vanlig, aktiv sats till subjekt i en passiv sats. Då måste man också förändraverbet för att visa att subjektet är passivt. Det kan man göra genom att ge det sista verbet i satsen s-form.

Ex.
Dörrarna stängs.
Inga krav ställdes.
Bilen måste ha stulits igår natt.
Jag undersöker hur mycket vatten de bodde i Vinslöv använder.
Annonser
Svenska 8a · Svenska 8b · Uncategorized

8a- Retorik och muntlig presentation

Vi kommer veckorna 48 – 5  att arbeta med Retorik – konsten att tala samt muntliga presentationer.

Ni kommer att få lära er vad stilfigurer och retorik är samt hur ni bäst förbereder och genomför en muntlig presentation. Vi kommer att träna på att hålla olika presentationer  v 3 skriver ni era manus enligt nedanstående uppgift.
Slutuppgiften som redovisas v 4  är följande:

Svenska – muntlig uppgift
Presentera en förebild

Din uppgift är att presentera en av dina förebilder för klassen i en ca 3-5 minuter lång presentation. Du får gärna använda dig av hjälpmedel som PowerPoint, Keynote etc. i din redovisning.
I din presentation ska följande ingå:
– Motivera valet av förebild (varför har du valt just honom/henne)
– Kort information om förebildens liv med korrekt källhänvisning
– Hur länge har du haft personen som förebild?
– På vilket sätt har personen påverkat dig?
– Vad är det som gör honom/henne värd att se upp till och ta efter?
– Hur ska vi vara för att vara bra förebilder för andra människor enligt dig?

Skriv ihop ett manus som du utgår ifrån när du har din presentation.
Gör talkort utav ditt manus
Förbered dig många gånger inför presentationen

Jag kommer att bedöma:
Innehåll – Vad du säger i presentationen: tydlighet, röd tråd, struktur (inledning-huvudel-avslutning)
Kommunikation – kontakten med åhörarna, tydligheten när du talar, ditt engagemang
Språk – Mottagaranpassade ord och begrepp,  din språkliga nivå, samt dina stilfigurer såsom anafor, metafor, retorisk fråga etc.   Minst 2 stilfigurer ska finnas med i din presentation.

Läxa!
Till varje lektion de kommande veckorna kommer ni att få i läxa att se och sammanfatta ett avsnitt ur serien ”Orka plugga” hemma. Avsnittet kommer vi sedan att diskutera och utgå ifrån på lektionen.
Frågor och länk till avsnittet hittar ni här på bloggen.

Avsnitt 1: talrädsla
Avsnitt 2: Kroppspråk och muntlig framställning
Avsnitt 3: Strategier när du håller föredrag

Svenska 9 · Svenska 9c · Uncategorized

Förberedelse inför det nationella provet – delprov A

Information från Skolverket gällande Delprov A

Information till eleverna – delprov A

Ni kommer att genomföra de muntliga prover gruppvis ons v 47.
https://urskola.se/Produkter/196309-Orka-plugga-Konsten-att-diskutera

Provmaterial Provet i årskurs 9 är uppbyggt kring ett övergripande tema. Årets tema är Mänskligt.

Provet är uppdelat i tre olika delprov:

• Delprov A: tala

• Delprov B: läsa

• Delprov C: skriva

”Delprov A genomförs under hösten medan delprov B och delprov C genomförs på fastlagda provdatum i mars. Någon vecka innan dessa två delprov genomförs kommer du att få mer information om dem. Delprov A: tala Delprovet sker i grupper om fyra till fem elever, och du kommer att bedömas i tre moment: hur du presenterar ett ämne, hur du leder en diskussion samt hur du deltar i diskussioner. Utgångspunkten för presentationerna och diskussionerna är textutdrag från såväl skönlitteratur som sakprosa, men det kan även vara till exempel bilder eller en filmsekvens. Du får 30 min på dig att läsa samt förbereda din presentation.” Källa

Ett exempel på hur det nationella provet ser ut syns i denna länk från Skolverket.

Det muntliga provet bedöms utifrån följande matris och följande noteringsunderlag används under provets genomförande.

Det som bedöms är din förmåga att:

Presentera
Leda diskussion
Delta i diskussion

 

Några knep för att diskutera:
Ställ frågor
Använd begrepp för att fördjupa
Lägg till fakta för att fördjupa slutsatser
Lägg till perspektiv för att bredda och problematisera
Bekräfta med frågor
Bemöt med argument
Inled meningar med du istället för jag

Du kommer att få en text som du ska förbereda utifrån följande modell:

Moment Genomförande Tid
Förbereda presentationen Läs texten

Skriv en kort sammanfattning av texten

Skriv en synpunkt/åsikt på texten

Förbered diskussionsfrågan och tänk ut några saker du kan lyfta

30 min

Måndagens lektion

På torsdag genomförs diskussionerna och Ipads kommer att finnas tillgängligt. Ni kommer att få spela  in era diskussioner och på fredag kommer ni att få lyssna på era resonemang samt bedöma er själva enligt matrisen ovan.

Gemensamt kommer vi att sammanfatta vad ni tar med er från övningstillfället och vad ni behöver tänka på. Detta resonerar ni om i grupper för att avsluta gemensamt och samla ihop tips till varandra.

Mer information om provet hittar du här:

Made with Padlet
Svenska 7 · Svenska 7b · Uncategorized

Kulor i hjärtat – Lycka Gruppdiskussion

Gruppdiskussion:

Ni ska nu utse en gruppledare som fördelar ordet och sammanfattar samtalet. Ni turas om varje gäng, sa en börjar med att leda samtalet om rädsla. Alla kommer således att få leda ett samtal om en känsla.

Samtalen leds av en samtalsledare som gör introduktion, fördelar ordet om det behövs, ser till att talutrymmet fördelas jämnt mellan deltagarna och avslutar diskussionen/samtalet med en sammanfattning av det sagda.
Att samtala om i gruppen

• Vad är specifikt med känslan?
• Hur känns känslan?
• När känner du känslan?
• Tror du alla känner samma sak när de känner känslan?
• Vet du någon som känner annorlunda?
• Hur påverkas du av känslan?
• Hur känns det för dig när andra känner känslan och inte du gör det?
• Vad har känslan för färg, lukt, konsistens? Om du kunde ta på känslan hur skulle den
kännas?

Texten

 Kyssen
Införliva frågan i svaret när du talar. Utveckla dina svar med reflektion och beskrivningar. Tänk gärna utanför texten och koppla det till något eget upplevt.
• Beskriv miljön i texten. Vad får vi reda på om miljön? Beskriv och berätta! Ex på införlivad fråga i svaret: Miljön beskrivs…..
• Vem handlar texten om? Beskriv personen sa mycket du kan…tänk pa det yttre och det inre.
• Varför tror du att flickan och pojken brottas så många gånger?
• Hur känner sig pojken när han får flickans hår ner över sitt ansikte?
• Berätta vad som händer efter att de har brottats?
• Hur reagerar pojken då?
• Vilken känsla fa r vi höra om och hur gestaltas den? Ge exempel
• Hur påverkas pojken av känslan? Vilka tankar är det han får i huvudet?
• Hur går pojkens tankar när han inte kan sova på natten?
• Hur känner han sig då hon hälsar på honom i skolan som om ingenting hade hänt?
• Känner du igen dig i pojkens eller flickans situation? När och hur i sa fall?
• Kapitlet heter Kyssen. Sätt en ny rubrik på kapitlet och förklara varför du tänker
att den passar?

Svenska 8a · Svenska 8b · Uncategorized

Nyhetsartikel åk 8

v 41-43 kommer vi att arbeta med nyheter och nyhetsartiklar. Du har fått ett kompendium med all information. Slutuppgiften blir att skriva en egen nyhetsartikel.

Vad som kännetecknar en nyhetsartikel hittar du här:

Kortfattat kan man säga att en nyhetsartikel består av följande delar:

Rubrik – Väcka intresse!

Ingress: 3-5 meningar – Vem? Var? När?

Brödtext:

Vem? – offer, vittne, polis

Var? – Stad

När? – Tidpunkt

Hur? – Olycka, brott, evenemang

Varför?   – orsak, motiv

Vad? – fortsättning, utredning, anmälan etc

Källa: När och var är texten publicerad?

Byline: Namn på reportern

Om du har tid över: Bild plus bildtext.

 

Svenska 7b · Uncategorized

7B Litterär gestaltning

Gestaltning är det enskilt viktigaste medlet
för att göra din berättelse levande.

Vad är gestaltning?

Gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det”.
På engelska lyder huvudregeln för författare: ”Show, don´t tell” – och det handlar om just gestaltning!
Låt oss ta ett exempel på en ”ogestaltad” mening:

”Hon blev ledsen.”
Och så en ”gestaltad” variant:

”Hennes axlar sjönk liksom ihop, hon tittade ned mot golvet, och i hennes ögon växte tårar fram.”

En snabb analys av ovanstående exempel visar följande:
I den ”ogestaltade” meningen använder vi ett adjektiv för att berätta för vår läsare om karaktärens tillstånd, nämligen adjektivet ”ledsen”.
Adjektiv är som du vet en ordklass som berättar om saker och tings egenskaper som ”stor” eller ”konstig”, men även tillstånd, som ”levande” eller ”avstängd”.

I den ”gestaltade” meningen använder vi inte ett enda adjektiv, utan använder istället verb för att beskriva/visa vad som händer: ”sjönk”, ”tittade”, ”växte”.
Och som du ju också redan vet: verb uttrycker sånt som händer/skeenden/processer!

Hur lär man sig att gestalta?

Det enklaste sättet att lära sig gestalta är att ha en enkel fråga i beredskap:
Hur visar sig det?

Gestaltning handlar kort och gott om att tillåta läsaren att uppleva berättelsen genom en människas handlingar, ord, tankar, upplevelser och känslor, snarare än genom författarens sammanfattningar och eventuella fördomar.

När du läser en text, och du känner att den är levande och att den har ett djup, beror det ofta på att författaren använt sig av gestaltning på ett bra sätt.

Källa:

Testa själv:

Testa:

Hon blev arg!

Han skrek högt!

En nyckel

En öde ö

Pojken var rädd

Det var varmt ute.