Sv/en åk 9

Novellens magiska recept

“En novell är en kort, ,skönlitterär text. Den kan vara allt mellan en sida och uppåt hundra men vanligast är en längd på några sidor. Att den är kort innebär att berättelsen behöver börja direkt, utvecklas snabbt och hastigt föras till ett slut med en någon sorts poäng. Långa beskrivningar får sällan plats, personer och miljöer gestaltas därför genom tankar, handlingar och repliker. Att novellen är skönlitterär innebär att den aldrig exakt kopierar verklighetens berättelser. Den tar istället bort allt oväsentligt och så att en tät stämning uppstår och lägger sedan till just de detaljer som ökar spänningen” (Känslan för ord, 2006)

En typisk novell innehåller de här ingredienserna:

  • En eller några få personer
  • Ett föremål visar sig vara betydelsefullt
  • En kort tidsrymd, ett dygn kan vara lagom när något viktigt sker
  • En konflikt som får sin oväntade upplösning
  • En förändring inom huvudpersonen, t.ex en ny insikt
Uppgift: Skriv en novell där ett djur eller ett möte är det centrala. Längd max 1000 ord
Sv/en åk 9 · Uncategorized

åk 9 – Krönikor

Vad är en krönika?

En krönika är en text som kommenterar nyheter från t ex TV eller tidningar. Den är personligt skriven och innehåller egna åsikter. Krönikören talar ofta för en idé (t ex för tolerans och mot rasism).

Texten kan börja i en enkel personlig händelse, t ex något som läsaren kan känna igen sig i. Sedan ska den handla om något som är viktigt.

En bra krönika reagerar folk på – positivt eller negativt.

Krönikans typdrag är följande:

  • Den bygger på en personlig upplevelse
  • Nutiden kommenteras och uppgiften är att ifrågasätta och funderar varför människor gör som de gör
  • Vilka är mina läsare – är en viktig fråga i krönikagenren. Vem som krönikan skrivs för avgör språk och ämne
  • Språket är underhållande och målande bilder av situationer målas upp. Här passar överdrifter många gånger in.
  • Stor frihet gällande språket och metaforer och liknelser är användbara stilfigurer likaså actionverb för att gestalta.
  • Ett tydligt budskap finns som krönikören vill att vi ska lära oss eller åtminstone fundera kring.
  • Krönikan börjar ofta i det personliga men fortsätter sedan i det allmängiltiga –  många personer ska beröras.
  • Avslutas med en välformulerad  slutkläm, gärna som knyts ihop med inledningen.

Krönikans disposition i fyra ord: Iakttagelse, resonemang, budskap och slutkläm

I klippet nedan berättar Malin Larsson om genren Krönika:

 

Här är några exempel på hur du kan skriva en enkel krönika

Har du varit med om något som väckte dina känslor och fick dig att tänka efter? Kanske åkte du buss som du brukar göra, men så hände något speciellt.

1) En gammal dam stiger på bussen och två invandrarkillar reser sig upp och erbjuder sina platser till henne. Hon blir arg, säger något rasistiskt till killarna och sätter sig på en annan plats. Du berättar om händelsen och skriver om rasism och integration/invandring.

2) Bussen stannar vid en hållplats och en gammal dam med rullator stiger på. Damen ber chauffören att inte köra förrän hon satt sig. Men chauffören struntar i det och damen ramlar och slår sig. Chauffören kör vidare trots att han ser att damen ligger där på golvet. Du berättar om händelsen och skriver om medmänsklighet och att bli gammal i Sverige.

3) Bussen stannar och tre tjejer stiger på. De ler och ser lyckliga ut och verkar vara goda vänner. Tjejerna ser ut att ha rötter i olika kulturer. Du berättar om händelsen och skriver om glädje och vänskap över gränser.

4) Du stiger på bussen och tar gratistidningen Metro som du brukar göra. Du sätter dig ner och läser. Plötsligt börjar du tänka på allt som är gratis i Sverige. Biblioteket, skolan, universitetet och mycket kultur t ex. Du berättar om händelsen och skriver om vilka stora möjligheter vi har i Sverige, bara vi tar chansen.

5) Några ungdomar stiger på bussen. De är berusade och håller flaskor i händerna. Busschauffören säger åt dem att stiga av, men de vägrar och är otrevliga. En av ungdomarna spottar chauffören i ansiktet. Passagerarna sitter tysta och låtsas inte se eller höra något. Du berättar om händelsen och skriver om civilkurage och att våga säga ifrån.

6) Du tar nattbussen hem från en fest. Ett par, en tjej och en kille stiger på och börjar sjunga rasistiska sånger när de ser att chauffören har utländskt påbrå. Ingen säger något och du är arg och besviken på dig själv att du höll tyst. Du skriver om rasism och civilkurage.

7) Du ser en tjej på bussen plocka upp sin telefon när det ringer. Det är ett videosamtal. Du tycker att det är slöseri med tid och dumt, men så ser du att hon börjar tala teckenspråk i videokameran. Hon är alltså döv och kan inte höra. Du skriver om hur modern teknik kan förändra våra liv.

8) Du åker buss hem från skolan som vanligt. Du tar upp din mobil, skickar några SMS och kollar din Facebook. Plötsligt höjer du blicken och ser på de andra passagerarna som också håller på med sina mobiler. Alla sitter tysta. Du skriver om hur den moderna tekniken påverkar oss på gott och ont.

9) Bussen stannar vid en hållplats och en ung tjej stiger på. Hon är orolig och verkar inte må bra. Hon har inte pengar till biljetten och tvingas stiga av, trots att hon gråter. Du berättar om händelsen och skriver om medmänsklighet och att vara ung i Sverige.

Det här är bara några exempel på situationer som man skulle kunna skriva en krönika om. Du kan säkert hitta på fler och mer intressanta situationer.

Tänk på andra platser, i verkligheten eller på nätet, TV eller någon annanstans som kan ge dig inspiration till en bra krönika.

Sv/en åk 7 · Sv/en åk 9 · Svenska 7A · Svenska 7B

De och Dem – så funkar det!

I pluralformerna inom ordklassen Pronomen förekommer de och dem. I skrift är det viktigt att kunna skilja dessa åt och veta när den respektive formen ska användas.

Alla meningar består av satser och i varje sats finns ett subjekt och ett predikat. Subjektet är den/ det som utför en handling och predikatet är vad som händer i en sats. Vid subjekt ska man skriva DE.  I en sats finns också ofta ett objekt dvs. någon/något som blir utsatt för en handling. Vid objekt ska man skriva DEM.

Exempel 1:

Terese och åk 7 läser en bok – Terese och åk 7 kan vi sammanfatta till de eller dem. Hur vet vi då vilken forr vi ska använda? Vem är det som läser? Det är Terese och åk 7. De utför alltså en handling vilket innebär att de är subjekt: DE

De läser en bok.

Exempel 2:

Terese högläser en bok för åk 7 – Åk 7 kan vi sammanfatta till de eller dem. Vem är det som läser? Det är Terese (Subjekt). Vilka blir utsatta för läsningen? Åk 7 vilket innebär att de är objekt – DEM

Terese högläser för dem.

Övningar på skillnaden mellan ”de” och ”dem” ”

De” är ett subjekt och ”dem” är ett objekt

1. ____________ tog varandra i handen och sprang!

2. Vi tyckte mycket om ______________.

3. __________tyckte att alla hundvalparna var lika söta och hade mycket svårt att välja mellan _________.

4. Vi sprang det snabbaste vi kunde, men ______________ knappade ändå in på oss.

5. När han lade sin arm runt mig så började ______________ spela vår favoritlåt på radion. 6. – Tacka inte mig, tacka ________!

Är du osäker i valet mellan de och dem kan du jämföra med växlingen mellan vi och oss. I fraser där man använder oss, används dem och där vi används, gäller i regel de.

Jämför engelskans they (de)/them (dem) De (they) – används oftast i början av en mening. Dem (them) – används oftast i mitten eller i slutet av en mening. Alltid vid ”till” och ”åt” (dem). Svenska de/dem Engelska they/them

________ är glada _______ are happy

Vi hatar________ We hate ________

_______ gick hem ______ went home

____ åkte bil till ____ _____ went by car to_____

______ gillar oss _____ like us

______ är galna ______ are crazy

Vill du höra förklaringen igen? Se klippet nedan där Malin Larsson förklarar De och Dem.

 

Sv/en åk 9

Sv/en åk 9 Choose a song

In this assignment you are going to choose a song. You can pick any song that you like, just as long as it has lyrics and that the lyrics are in English. Take your headphones and listen to the song that you’ve picked.
Try to just listen and write down the lyrics of the song while you are listening. You can pause if you need to, and you can listen again. Write on a piece of paper, on your computer, or on your ipad.

When you have the lyrics written down, take some time to think about and answer these questions about your song:
1) Choose 10 words or phrases from the text and make a word list. Translate them from English to Swedish.
2) In your opinion, what is the song about?
3) How do you feel when you listen to the song?
4) Do you like the song? Why/Why not? What is it about it that you like or dislike?
5) Does this song make you think of something else? Can you compare or connect the song to another work of art that you know about? (Another song/text/film etc.)
6) What do you know about the artist/singer/group/author? Write a short essay or tell you teacher about it using only English.

(Lektion skapad av: Linnea Argårds, Örebro universitet, Örebro – http://www.lektion.se)

Sv/en åk 7 · Sv/en åk 9

Legobygge – att skriva en instruktion

På varje bord har ni fått en hög med legobitar samt 2 lego-hjulpar

Varje grupp har i uppgift att bygga en legobil och skriva en instruktion.

Uppgift:

  • Bygg en legobil
  • Fota ert bygge
  • Skriv en tydlig instruktion
  • Demontera bilen och testa er instruktion genom att noga gå igenom steg för steg
  • Demontera bilen igen och lägg bitarna ovanpå instruktionen
  • Byt instruktion med en annan grupp
  • Bygg bilen utifrån instruktionen. Vid eventuella oklarheter – ange i instruktionen vad som saknas
  • Jämför bygget med skaparnas modell, diskutera byggena
  • Korrigera instruktionerna utifrån responsen 
  • Utvärdera i er skrivbok utifrån följande punkter
    • Vad gick bra?
    • Vad var svårt?
    • Hur fungerade er instruktion?Vad visade sig vara viktigt när ni skriver instruktioner?
    • Om ni hade gjort samma uppgift igen, vad hade ni då gjort annorlunda?
Sv/en åk 9

Sv/eng9 Skapa en serie

serier

Idé lånad av Fredrik Sandström

INTRODUKTION

Du ska berätta en historia/berättelse med hjälp av textrutor, pratbubblor och bilder. Ta egna bilder och/eller kombinera med andras bilder. Ni kan jobba tillsammans i grupper med manus och bilder, men var och en ska infoga bilderna i sin dator och skapa en helt egen serie. Använd pages, word eller Canva

OMFATTNING OCH TID TILL FÖRFOGANDE
  • Historien ska berättas med 6-8 bilder.
  • Bilderna och texten ska få plats på två A4-sidor. Använd lämpligt program.
  • Manus – en lektion, fota/leta bilder och skriva – två lektioner. Serierna ska vara klara v 21.
FÖRSLAG PÅ ARBETSGÅNG
  1. Fundera på vilka personer det ska handla om (utanpå, omkring, inuti). Gör en tankekarta!
  2. Skriv handlingen i punktform och kronologisk ordning.
  3. Dela in handlingen i scener (dramaturgiska kurvan).
  4. Bestäm hur varje bild ska komponeras.
  5. Ut och plåta eller leta bilder!
  6. Klistra in i Pages och infoga textrutor och pratbubblor.
Sv/en åk 9

åk 9: Svart bälte inför NP

Flippade fröken Malin Larsson hjälper just dig att få ett svart bälte i genrer inför NP v 11.

Titta på klippet:

Uppgift: Fundera över vilken genre som du tycker är lättast alternativt svårast fundera över hur just du ska till att alla genrers känns lätta?

Tips inför uppsatsen

Titta på klippet:

Orka plugga – 

Uppgift: Vilka tips får du inför att skriva uppsats i klippet och kan du lägga till fler kloka tips?

Hur kan du variera dina meningar i din uppsats?

Annika Sjödahl ger dig grymt bra tips här

Uppgift: Skriv tre enkla meningar och be din bänkkamrat utveckla dem utifrån tipsen du fått.

Det där med stilfigurer, hur var det nu? Annika Sjödahl hjälper dig att reda ut de olika  stilfigurerna här.

Uppgift: Förhör din bänkkamrat på alla stilfigurer och bli sedan förhörd själv.

Sv/en åk 9

Skrivuppgift sv/en – Avsluta berättelsen

SKRIV FORTSÄTTNINGEN på novellen!

Ska han verkligen göra det? Är han övervakad? Andrew tvekar. Om han genomför det skulle hans liv bli så mycket roligare, men det är även förenat med risker och tråkiga följder. Men bara om någon upptäcker det. Han längtar efter att med självbelåten min låta Harry förstå att det är han, och ingen annan, som gör de mest djärva sakerna. Harry, som för en månad sen mer eller mindre snodde Andrews flickvän, skulle allt få se. Det är inte så att Andrew vill ha henne tillbaka, Liza med z. Han vill bara visa henne att hon begick ett stort misstag när hon valde Harry. Hon kommer säkert att tråna efter Andrew – vilja ha tillbaka honom. Till en början ska han låtsas verka intresserad, sedan ska han inför alla, alla som räknas i alla fall, totaldissa henne. Frågan är bara om det är värt det. Är hon värd det? Hatar han Harry så mycket att han är beredd att riskera sin framtid?

En repetition av novellens typdrag får du i Malin Larssons klipp nedan. Titta på det innan du börjar göra din tankekarta över novellens fortsättning och upplösning.

Sv/en åk 9

Skrivuppgift sv/en – Jobbansökan

Extrajobb på Statoil!

Du har hittat en annons i en tidning om ett extrajobb på en mack i Hässleholm. Till arbetsuppgifterna hör bl.a. att stå i kassan, hjälpa kunder, tvätta bilrutor och packa upp varor. De vill att du ska kunna jobba minst en kväll i veckan och dessutom varannan helg. Du har länge velat tjäna lite egna extra pengar, och du är mycket intresserad av att få detta jobb. Därför måste du nu skriva en jobbansökan. ( Jobbansökan = ett brev där du söker ett jobb )

Viktiga saker som du måste ha med är:

    • – En kort beskrivning av dig själv! Vem är du? Hur är du som person?
    • – Varför vill du ha detta jobbet?
    • – Vad är det som gör att just du skulle vara bra på detta jobb? Varför ska de anställa just dig? Tänk på vilka erfarenheter och egenskaper du har! Har du gjort något liknande innan?
    • – Hur mycket kan du jobba? Hur många kvällar i veckan? Varför?
    • Tänk också på hur du skall börja och avsluta din ansökan för att det skall låta bra!

Extrajobb på Statoil i Hässleholm!

Vi söker en tjej eller kille som skulle vilja tjäna lite extra pengar i vår med möjlighet till förlängning i sommar. Dina arbetsuppgifter: Stå i kassan, betjäna kunder, packa upp varor mm. Du skall vara beredd att jobba minst en kväll i veckan samt varannan helg.  Timlön 90:-. Låter detta intressant? Skriv en ansökan och skicka senast den 27/2 /Personalen på Statoil. 

Sv/en åk 9

Skrivuppgift sv/en – Uppsats

Nu är det dags att träna uppsatsskrivning. Du får välja ett av nedanstående ämnen och ska skriva en uppsats.

Tänk på att det inte alltid går av sig självt – hjärnan har en del jobb att göra innan man kan sätta igång. Resultatet blir oftast bäst om man funderar ett slag och förbereder sig medvetet. Denna arbetsuppgift är en början på vidare träning i att skriva uppsats.

Det finns en del saker som jag vill att du ska fundera över innan du börjar skriva:

1. Bestäm vilket ämne du ska skriva om. –

Dessa är de rubriker som du får välja mellan:

*Det spelar ändå ingen roll *Du är inte min kompis längre! *När jag bröt benet. *Då blev jag riktigt rädd *Vem kan man lita på? *Vänner för livet *Vilse *Jag förstår mig inte på dig!

2. Gör en tankekarta för att strukturera texten.

3. Fundera över till vilken målgrupp du skriver.

4. Tänk ut en intresseväckande inledning och en avslutning som knyter ihop säcken.

5. Börja skriv!