Svenska 8a

Kärlekstema åk 8

Made with Padlet
Annonser
Svenska 9c

Science fiction – tema

Tema Science fiction/dystopi

Intresset för framtiden har alltid varit stort och kanske har det aldrig varit större än det är nu. Klimathot och teknologi i ett och samma. Går vi just nu mot den stora katastrofen (dystopi) eller är vi på väg mot ett framtida drömsamhälle (utopi) är aktuella frågor i dag. Just dessa förhoppningar och farhågor om framtiden har skapat litteratur- och filmgenren science-fiction.

UR.se Dystopier 14 min om genren: https://urskola.se/Produkter/171323-Tre-berattelser-Berattelser-om-dystopier

För dig som vill veta mer: I klippet här beskrivs genren science fiction i filmvärlden.

https://www.youtube.com/watch?v=f4A1z_AymRM&w=560&h=315

Typdrag för genren Science-fiction är:

  • Modern teknik och framtida samhällen
  • Beskriver samhällena på ett “realistiskt” sätt med realistiska människor (inga övernaturliga krafter som i fantasylitteraturen)
  • Kan utspela sig både i rymden eller på jorden, men då i framtiden
  • Innehåller ett allvarligt budskap – varning om framtiden, orättvisor eller hur vi behandlar vår jord.

Typdrag för genren Dystopi

  • under-genre till science fiction
  • beskriver ett framtida samhälle som på något sätt har kollapsat
  • negativ framtidsskildring
  • “efter katastrofen”
  • skildrar ofta ett samhälle som förtrycker sina medborgare på något sätt

I temat science-fiction som vi ska arbeta med under veckorna 6-12 kommer du att:

  • lära dig mer om science-fiction-genren
  • Lyssna, läsa och analysera en science-fiction-novell
  • Repetera och känna igen typdrag för genren novell
  • Läsa en science-fiction-roman
  • Se en science-fictionfilm
  • Skriva en jämförande analys mellan bok och film

Du kommer att träna din förmåga att:

  • läsa och analysera skönlitteratur (novell, roman, sci/fi-film)
  • Formulera utvecklade resonemang i skrift (jämförande analys)

Viktiga datum

9c:

Läsning checkpoint 1Torsdag v 9

Läsning checkpoint 2 Torsdag v 10

Läsning checkpoint 3 Torsdag v 11

Läsning checkpoint 4 Torsdag v 12

Inlämning jämförande analys Tisdag v 15

Din uppgift är att skriva en jämförande analys mellan boken som du har läst samt en science-fiction filmen som vi har sett.

Tänk på att skriva anteckningar utifrån frågorna nedan löpande under tiden som du läser din bok. Böckerna ska återlämnas v 12, alltså innan du skriver den slutliga analysen. Dessa anteckningar är utgångspunkten i analysen som ska skrivas under två lektionspass v 15

  • Vilket framtida samhälle beskrivs i bok? Ge exempel på ett särskild teknik och varelser som finns i boken men som vi inte har i vårt samhälle? Berätta om du tror att de skulle kunna finnas och förklara varför.
  • Hur framställs huvudpersonerna? Realistiskt eller orealistiskt? Motivera med exempel.
  • Vad är det som driver handlingen framåt i boken. Det kan vara huvudpersonernas relationer, faror som de utsätts för eller något annat.  Får man veta orsakerna  till att samhället har utvecklats på ett visst sätt. Vilka är orsakerna och vilka problem har uppstått?
  • Tror du att vårt samhälle kommer att utvecklas till ett liknandne framtidssamhälle? Vad finns det i så fall för tecken på det?
  • Är boken ren underhållning, eller tycker du att det finns något allvar och vilket budskap kan du finna i den?

 

  • Betygskriterier:

 

– Genom att göra…
Genom att göra enklasammanfattningar av olika texters innehåll med visskoppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.
Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll med relativt godkoppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse.
Genom att göra välutveckladesammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.

 

– Dessutom kan eleven…
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.

 

eleven drar…
Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven drar då relativt välunderbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

 

Eleven kan skriva…
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

 

Sv/en åk 9 · Svenska 9c · Uncategorized

åk 9 – Krönikor

Vad är en krönika?

En krönika är en text som kommenterar nyheter från t ex TV eller tidningar. Den är personligt skriven och innehåller egna åsikter. Krönikören talar ofta för en idé (t ex för tolerans och mot rasism).

Texten kan börja i en enkel personlig händelse, t ex något som läsaren kan känna igen sig i. Sedan ska den handla om något som är viktigt.

En bra krönika reagerar folk på – positivt eller negativt.

Krönikans typdrag är följande:

  • Den bygger på en personlig upplevelse
  • Nutiden kommenteras och uppgiften är att ifrågasätta och funderar varför människor gör som de gör
  • Vilka är mina läsare – är en viktig fråga i krönikagenren. Vem som krönikan skrivs för avgör språk och ämne
  • Språket är underhållande och målande bilder av situationer målas upp. Här passar överdrifter många gånger in.
  • Stor frihet gällande språket och metaforer och liknelser är användbara stilfigurer likaså actionverb för att gestalta.
  • Ett tydligt budskap finns som krönikören vill att vi ska lära oss eller åtminstone fundera kring.
  • Krönikan börjar ofta i det personliga men fortsätter sedan i det allmängiltiga –  många personer ska beröras.
  • Avslutas med en välformulerad  slutkläm, gärna som knyts ihop med inledningen.

Krönikans disposition i fyra ord: Iakttagelse, resonemang, budskap och slutkläm

I klippet nedan berättar Malin Larsson om genren Krönika:

En illustrerad förklaring hittar du också på Studi.se, tilldelad som uppgift med tillhörande quiz.

Här är några exempel på hur du kan skriva en enkel krönika

Har du varit med om något som väckte dina känslor och fick dig att tänka efter? Kanske åkte du buss som du brukar göra, men så hände något speciellt.

1) En gammal dam stiger på bussen och två invandrarkillar reser sig upp och erbjuder sina platser till henne. Hon blir arg, säger något rasistiskt till killarna och sätter sig på en annan plats. Du berättar om händelsen och skriver om rasism och integration/invandring.

2) Bussen stannar vid en hållplats och en gammal dam med rullator stiger på. Damen ber chauffören att inte köra förrän hon satt sig. Men chauffören struntar i det och damen ramlar och slår sig. Chauffören kör vidare trots att han ser att damen ligger där på golvet. Du berättar om händelsen och skriver om medmänsklighet och att bli gammal i Sverige.

3) Bussen stannar och tre tjejer stiger på. De ler och ser lyckliga ut och verkar vara goda vänner. Tjejerna ser ut att ha rötter i olika kulturer. Du berättar om händelsen och skriver om glädje och vänskap över gränser.

4) Du stiger på bussen och tar gratistidningen Metro som du brukar göra. Du sätter dig ner och läser. Plötsligt börjar du tänka på allt som är gratis i Sverige. Biblioteket, skolan, universitetet och mycket kultur t ex. Du berättar om händelsen och skriver om vilka stora möjligheter vi har i Sverige, bara vi tar chansen.

5) Några ungdomar stiger på bussen. De är berusade och håller flaskor i händerna. Busschauffören säger åt dem att stiga av, men de vägrar och är otrevliga. En av ungdomarna spottar chauffören i ansiktet. Passagerarna sitter tysta och låtsas inte se eller höra något. Du berättar om händelsen och skriver om civilkurage och att våga säga ifrån.

6) Du tar nattbussen hem från en fest. Ett par, en tjej och en kille stiger på och börjar sjunga rasistiska sånger när de ser att chauffören har utländskt påbrå. Ingen säger något och du är arg och besviken på dig själv att du höll tyst. Du skriver om rasism och civilkurage.

7) Du ser en tjej på bussen plocka upp sin telefon när det ringer. Det är ett videosamtal. Du tycker att det är slöseri med tid och dumt, men så ser du att hon börjar tala teckenspråk i videokameran. Hon är alltså döv och kan inte höra. Du skriver om hur modern teknik kan förändra våra liv.

8) Du åker buss hem från skolan som vanligt. Du tar upp din mobil, skickar några SMS och kollar din Facebook. Plötsligt höjer du blicken och ser på de andra passagerarna som också håller på med sina mobiler. Alla sitter tysta. Du skriver om hur den moderna tekniken påverkar oss på gott och ont.

9) Bussen stannar vid en hållplats och en ung tjej stiger på. Hon är orolig och verkar inte må bra. Hon har inte pengar till biljetten och tvingas stiga av, trots att hon gråter. Du berättar om händelsen och skriver om medmänsklighet och att vara ung i Sverige.

Det här är bara några exempel på situationer som man skulle kunna skriva en krönika om. Du kan säkert hitta på fler och mer intressanta situationer.

Tänk på andra platser, i verkligheten eller på nätet, TV eller någon annanstans som kan ge dig inspiration till en bra krönika.

Svenska 9c

Debattartikel – språk

Enkel källhänvisning: 

I en krönika kan man läsa att dagens ungdomar inte vill arbeta. (https://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article12457693.ab)

Utvecklad källhänvinsning:

Linda Skugge skriver i en artikel att dagens ungdomar är lata (Jobbkrisen är en bluff, 11-03-10, Aftonbladet.se)

”Det har hänt flera gånger att unga människor vi anlitat helt gått under jorden” anser Linda Skugge i sin krönika ”Jobbkrisen är en bluff”, publicerad 110310 på Aftonbladet.se

Nominaliseringar – gör substantiv av verb

Ex. Dagens ungdomar saknar arbete… -> Ungdomsarbetslösheten

Dagens ungdomar vill inte arbeta -> Dagens ungdomar är ovilliga till att arbeta. -> Oviljan till arbete hos dagens ungdomar -> Arbetsoviljan hos ungdomar är slående

 

 

Svenska 9 · Svenska 9c

Debattartikel åk 9

Du ska alldeles strax ska börja skriva på din debattartikel genom att förbereda din tes, dina källor och argument. Men först måste du vara säker på källhänvisningar och referatteknik.  Tänk på att din artikel ska innehålla minst två olika källor som presenteras med korrekta källhänvisningar och referatmarkeringar (mer om detta finns i ditt häfte – läs noga!).

Mer om källor här:

Nu kommer vi till själva skrivandet och om du på något sätt känner dig osäker i genren så titta först på detta klipp.

När ditt första utkast är skrivet och du är nöjd med strukturen är det dags att arbeta med språket. Minns vad vi har pratat om gällande formellt språk och bearbeta din text utifrån det.

Slutligen: Som bilaga ska du lämna in en text där du källkritiskt granskar dina källor. Uppgiften finns i ditt häfte.

http://bloggar.ur.se/orkaplugga/2016/01/18/att-resonera-om-kallors-trovardighet-och-relevans-i-svenska/

 

Svenska 9c · Uncategorized

Åk 9 Formellt språk 

Vad är en aktiv sats?

”Aktiv sats” är en kommunikation som beskriver att någon eller något gör en handling eller befinner sig i ett tillstånd.

Jag målar stolen.

Fler exempel på aktiva satser:

  • I går sprang Lars fort i skogen.
  • Vi hämtar barnen.
  • Sten byggde staketet.
  • Varje dag klipper Nils gräset .
  • Vi har hyrt en film.
  • Han är alldeles lugn.
  • Vem har tagit min bil?

Vad är en passiv sats?

”Passiv sats” är en kommunikation där det som blir utsatt för handlingen blir subjekt.

Bordet har målats av Nils.
Sedan drogs båten upp på land.
Morötterna gillades av Greta.

Du använder vissa ord för att beskriva någon eller något som utför handlingen i en sats. I en passiv sats sätter du dessa ord sist.

 

Exempel på passiva satser:

  • Båten har målats.
  • Badrummet hade städats av mamma.
  • Träden kommer att beskäras av Birgitta.

Man kan flytta viktig information till höger i svenska satser genom att göra ett objekt i en vanlig, aktiv sats till subjekt i en passiv sats. Då måste man också förändraverbet för att visa att subjektet är passivt. Det kan man göra genom att ge det sista verbet i satsen s-form.

Ex.
Dörrarna stängs.
Inga krav ställdes.
Bilen måste ha stulits igår natt.
Jag undersöker hur mycket vatten de bodde i Vinslöv använder.