Uncategorized

Knackningen

Jag hör en duns och skriker till. Jag vänder mig sakta om till fönstret och tittar ut. När jag ser vad som ligger där så hoppar jag till. Utanför fönstret ligger massa döda kroppar. Vart kommer alla kroppar ifrån, var det dunsen som orsakade allt? Har de dött eller är de bara avsvimmade? Jag kommer aldrig våga gå ner och kolla… Jag hör att tv:n sätts på. Jag kollar vad som hände med den, jag ser min mamma, pappa och min lillebror och de ser ut att vara skadade. Jag spärrar upp ögonen samtidigt som jag bara vill kolla bort. Vad har hänt med dem? Jag får en chock och hela rummet blir mörkare och mörkare, jag får en klump i magen och jag börjar må illa… Vad ska jag göra? Ska jag ringa polisen? Kanske inte ens polisen lever… Jag hör det plinga på dörren. Jag får nästan en hjärtattack, ska jag öppna eller låtsas som att jag inte hörde? Jag springer till fönstret och gömmer mig bakom gardinen, kikar ut – men jag ser ingen. Den här gången hör jag att det knackar. Hårda slag mot dörren. Jag kollar ut lite försiktigt samtidigt som hela jag skakar, jag ser fortfarande ingenting. Det knackar igen, mycket hårdare denna gång, och jag ser fortfarande ingenting. Till sist hoppar något fram precis framför fönstret där jag står och tittar ut. Jag ser att det är en människa, och personen ser bekant ut…

Advertisements

One thought on “Knackningen

  1. Oj, döda kroppar som ramlar ner framför fönstret … inte precis vad man vill se när man kikar ut. Obehagligt! Och tv:n som sätts på av sig själv och rummet som blir mörkare och mörkare – det verkar som om något övernaturligt är i görningen? Och vem är det som står utanför dörren och vill in? Och vem hoppar fram framför fönstret? Vän eller fiende …? Spännande 🙂
    Saker att tänka på: kanske det går lite väl fort? Jag skulle i alla fall vilja veta lite mer! Hur är hennes familj skadad till exempel? Jag tänker att om man verkligen skulle se sin familj på tv:n som plötsligt slagits på, och om de verkade skadade, så skulle man verkligen titta efter och reagera på detaljer! Säger de någonting? Verkar de rädda? Hur märks det i så fall?
    Några saker är lite otydliga, tänk på att läsaren inte vet exakt hur du tänkt, så om du byter plats eller så kan det behövas något som markerar det. Till exempel när det står “Jag kollar ut lite försiktigt”, så tror jag först att hen kikar ut genom titthålet i dörren (eftersom vi nyss fått höra att det bankar på dörren, så mina tankar är så att säga vid dörren. Jag vet att jag kanske borde ha hållit reda på att huvudpersonen fortfarande står bakom gardinen, men … 😀 )

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s